Invasiva främmande arter
Invasiva främmande växter kallas arter som med människans hjälp har flyttats från sina ursprungliga utbredningsområden till nya miljöer där de sprider sig så snabbt att de tar över på bekostnad av inhemska växter och biologisk mångfald.
Information och åtgärder
Invasiva arter kan orsaka skador på natur, ekosystem, infrastruktur, ekonomi eller människors och djurs hälsa. Det mest effektiva sättet att hantera invasiva växter är att förhindra att de introduceras eller sprids inom landet. Arter som ändå etablerar sig behöver upptäckas tidigt och bekämpas. Eftersom problemet är komplext krävs samarbete mellan myndigheter, markägare, företag och privatpersoner. Varje individs insatser kan bidra till att begränsa spridningen och skydda den biologiska mångfalden och vad du som privatperson gör spelar stor roll. Här kan du lära dig mer om växterna och hur du bekämpar dem.
Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats - Invasiva främmande arter
Regleras av europeisk och nationell lagstiftning
Det finns både europeisk och nationell lagstadgad förteckningar över invasiva främmande arter som båda syftar till att minska risken för att dessa arter etablerar sig och sprids. För dessa arter gäller förbud mot att föra in, sälja, transportera, använda eller släppa ut dem i naturen. De får inte heller tillåtas reproducera sig, växa eller odlas. Såväl myndigheter, kommuner, företag och privatpersoner har ett ansvar att följa reglerna. Om en art från EU förteckning finns på din fastighet är du skyldig att ta bort den.
EU-förordning om invasiva främmande arter
EU-förordning nr 1143/2014 är en förteckning över särskilt skadliga arter som inte får spridas inom EU.
Arter som är etablerade i Sverige:
- Jättebalsamin
- Jätteloka
- Tromsöloka
- Sidenört
- Gul skunkkalla
- Gudaträd
- Japansk träddödare
- Parkslide
- Jätteslide
- Hybridslide
- Syrenslide
- Smal vattenpest
- Sjögull
Nationella listan
Den svenska listan, Förordningen 2026:311, kompletterar EU-listan med arter som är problematiska för svenska ekosystem men som inte regleras på EU-nivå. Om en art på den nationella listan redan förekommer på privat fastighet eller mark finns det i regel inget krav på att den ska avlägsnas. Fastighetsägaren ansvarar dock för att arten inte sprids vidare. Det innebär att växten inte får tillåtas etablera sig på nya platser, spridas genom frön eller på annat sätt öka sin utbredning. Det är inte heller tillåtet att plantera, flytta, byta eller sälja arter som omfattas av gällande regler.
Arter som är på den nationella listan:
- Blomsterlupin
- Sandlupin
- Vresros,
- Kaukatiskt fetblad
- Sibiriskt fetblad
- Strandkotula
- Kanadensiskt gullris
- Höstgullris
- Spärroxbär.(gäller endast för Gotland och Öland)
Läs mer om de olika arterna på Naturvårdsverkets webbplats
Bekämpning
Hur en invasiv art ska bekämpas beror på vilken art det handlar om och var den växer. Det finns olika metoder som lämpar sig för olika platser. För parkslide saknas idag säkra bekämpningsmetoder då vissa metoder för bekämpning kan resultera i ökad risk för spridning. Om parksliden inte skapar direkta problem på platsen den växer rekommenderar Naturvårdsverket att avvakta åtgärder. Om du måste bekämpa parkslide bör det göras på ett noggrant och välplanerat sätt.
Hantera växtavfall på rätt sätt
Det är mycket viktigt att du hanterar växtavfall på rätt sätt så att inga växtdelar sprids ut i naturen.
Läs mer om hur du ska hantera växtavfall från invasiva arter
Hjälp kommunen kartlägga invasiva arter
En del av kommunens arbete handlar om att kartlägga de problem vi har idag. Hjälp gärna till genom att felanmäla/rapportera invasiva arter.
Rapportera/felanmäl invasiva arter på kommunal mark
Rapportera under rubriken Grön yta/allmän plats.
Rapportera observationer av invasiva arter – SLU:s Artdatabank
Kontakt
Lisa Magnusson
Landskapsarkitekt
0456-82 20 90
lisa.magnusson@bromolla.se