Kvalitetsklivet i praktiken

Vad innebär arbetet med Kvalitetsklivet i praktiken? Vi har träffat Maarit Arnström, Johan Rubin och Lisa Sandberg, rektorerna för Gualövs skola, Näsum skola och Edenryds skola. Detta för att få deras bild av arbetet med omorganisationen.

Små skolor – stora utmaningar

Gualövs skola har idag 43 elever, fördelade i små grupper där flera årskurser samsas i samma klassrum. I årskurs tre och fyra går exempelvis nio elever totalt – en flicka och åtta pojkar. De läser med olika läroplaner i matematik och engelska vilket skapar pedagogiska utmaningar som påverkar både undervisningens kvalitet och elevernas lärandeidentitet. Som mest är det tre undervisningsplaner i samma grupp på skolan då det finns så många olika årskurser uppdelade i samma klass. 

• Det är svårt att komma ner på djupet i undervisningen när man har flera årskurser i samma klass, säger Johan Rubin. Risken är att eleverna inte får samma fördjupade kunskaper i flera ämnen samt kunskapsdelar.

När eleverna byter till större skolor, exempelvis i högstadiet, blir övergången svår. Eleverna har vant sig vid en-till-en-undervisning och saknar verktyg för att arbeta självständigt eller i grupp. Det är dessutom inte en självklarhet att eleverna fått med sig alla kunskapsdelar, då det är svårt att gå ner på djupet i ämnena i en delad klass.

Den praktiska undervisningen kommer i kläm med en mindre skola som Gualöv. Med dagens upplägg får eleverna alla praktiska undervisningar på en dag, i stället för att sprida ut dessa på hela veckan berättar Maarit Arnström. Orsaken till detta är att det annars inte fungerar med logistiken.

Idag är det också en annan typ av stegring och progression i läroplanerna, bland annat när det gäller läs och skrivkunskaper, men även timplaner.

• Alla diskussioner att undervisningen ska vara i fokus blir svår i en mindre skola med delade klasser. Detta uppfyller inte kraven på likvärdighet i skolan och jag förstår att huvudmannen inte kan gå i god för detta. Att blanda timplanerna på det sättet vi gör idag i Gualöv skola är som att blanda te och kaffe i samma burk i köket för vi har inte utrymme för en hylla med separata burkar, säger Johan Rubin.

KASAM – känsla av sammanhang

Begreppet KASAM (Känsla Av SAMmanhang) är centralt i skolans arbete. Det handlar om att eleverna ska känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin skolgång. I små skolor som Gualövs är det lätt att tappa detta sammanhang.

• Med mindre klasser och en mindre skola bygger vi in eleverna i en segregering. Flera elever har inga vänner utan får vara med på nåder i en grupp. Detta kan leda till att de stannar hemma i stället för att gå till skolan. Eleverna hittar inte kamrater på samma naturliga sätt i mindre grupper berättar Maarit Arnström.
  
  
• I mindre grupper kan en elev snabbt bli utpekad, vilket är svårt att hantera. Johan Rubin beskriver hur ett barn kan bli "skolans svarta får" över en förmiddag – en stämpel som sedan kan vara svår att tvätta bort.

Elevhälsa och lärmiljö – en fråga om resurser

Barnen behöver många vuxna i skolan. Idag finns det bara en handfull vuxna på Gualöv skola vilket inte är bra. En större skola får en starkare trygghet kring eleverna med fler starka vuxna.

• Elevhälsan är idag utspridd över tre skolor, vilket gör det svårt att erbjuda ett sammanhållet stöd. Med den nya organisationen samlas resurserna på färre enheter, vilket möjliggör ett starkare team med kuratorer och skolsköterska, berättar Lisa Sandberg.

Lärmiljön i Gualöv är dessutom undermålig. Skolan är nedgången, med bristande ljudisolering och dåliga toaletter. Elevrådet har länge lyft behovet av renovering – men resurserna räcker inte till.  Det är ingen bra fysisk miljö för barnen, säger Maarit Arnström.

Rättssäkerhet och kollegialt stöd

För lärarna innebär små skolor en mer isolerad arbetsmiljö. Bedömningar sker med mindre kollegialt stöd, vilket gör det svårt att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i betygssättningen.

Patrik Grimmesjö som är skolchef lyfter problemet med att få ihop undervisning och stöd för eleverna och samtidigt hålla lagkraven. Det är ett pussel som är nästan omöjligt att lösa i den konstellation vi har idag, säger Patrik.

Patrik Grimmesjö vill ge en eloge till personalen som lyckats hålla igång Gualövs skola så länge, trots att det under längre tid varit en kostsam undervisning där det varit en utmaning att hålla lagkraven.

Rustade för förändring

Arbetet med att rusta upp Edenryds skola för en kommande sammanslagning pågår för fullt. Arkitekter är inkopplade och målet är att skapa en ändamålsenlig skola med plats för större grupper och parallellklasser – något som stärker både dynamik och lärande för elever och personal.

• Vi har aldrig upplevt att det varit ett problem när vi flyttat elever tidigare. Eleverna ser oftast detta som en väg till större gemenskap med exempelvis fotboll och pingis. Även Tunnans fritidsgård och andra sammanhang blir positivt då eleverna hittar större gruppkonstellationer, berättar Johan Rubin.
  
  
• Nu har vi dessutom lång tid på oss att ställa om och integrera barnen i den nya skolan, berättar Lisa Sandberg.
  
  
• Vi är inte ovana att stå inför förändringar, fortsätter Johan Rubin. Detta är ett arbete som vi kan hantera och vi är rustade för detta. Vi står alltid inför utmaningar med flytt av elever och uppsägningar eller nyanställning av personal.
  
  
• Förtroendekapitalet hos alla professioner är viktigt att lyfta, vi gör inte denna förändring för skojs skull utan vi har belägg och underlag för att kunna bygga en bättre skola på Edenryd, en skola som är bättre än att låta eleverna gå kvar på Gualöv. Tittar vi bara på elevperspektivet så hade vi önskat göra detta – oavsett skicket på skolan i Gualöv, säger Johan Rubin.

Förändringen sker med elevfokus, då det är barnen som ska byta skola. Alla beslut i denna process utgår från elevernas bästa och deras trygghet och utveckling. Redan i uppstarten av vårterminen kommer de första träffarna med eleverna att hållas. Föräldramöten och ytterligare information kommer också att ske under våren för att alla ska få en fullödig information.

• Vi arbetar aktivt och strukturerat för att övergången ska bli så trygg och smidig som möjligt för eleverna, där vårdnadshavarna görs delaktiga för att känna förtroende för den förändring vi står inför, berättar Lisa Sandberg.

Lea Swebilius, gruppledare för Vänsterpartiet i Bromölla, uttrycker sitt starka stöd för rektorerna och pedagogerna i allt arbete som görs.

• Jag har full tillit till personalens kompetens och engagemang, både i det dagliga arbetet och i de förändringar som ligger framför oss. Jag ser fram emot de positiva synergieffekter och fördelar som Kvalitetsklivet kommer att innebära, säger Lea.

Projektgrupper är uppstartade

Inom ramen för Kvalitetsklivet har flera projektgrupper startats för att driva det förändringsarbete som berör Edenryds och Gualövs skolor. Syftet med arbetet är att skapa långsiktigt hållbara och kvalitativa lösningar för skolornas framtid, både när det gäller den fysiska miljön och den pedagogiska verksamheten. För att nå dit är det viktigt att kommunen tar fram ett noggrant och väl genomarbetat beslutsunderlag där alla relevanta faktorer vägs in — både ekonomiska, pedagogiska och sociala.

Den första projektgruppen fokuserar på Edenryds skola och den planerade ombyggnationen och förstärkningen av lokalerna inför den kommande sammanslagningen. I denna grupp ingår kommunens fastighetschef, arkitekter, skolchef och berörda rektorer. Tillsammans arbetar de med att ta fram förslag på hur skolans lokaler kan anpassas och förbättras för att möta framtida behov, samtidigt som verksamheten ska kunna bedrivas på ett tryggt och effektivt sätt under förändringsperioden.

Den andra projektgruppen arbetar med frågor som rör personal och elever som direkt påverkas av sammanslagningen. Fokus ligger på att skapa en trygg och välplanerad övergång, där kommunikationen är tydlig och där elevernas och personalens perspektiv får komma till tals.

Slutligen kommer en tredje arbetsgrupp att bildas. Denna grupp ska, tillsammans med personal och professioner från den anpassade grundskolan, kartlägga vilka behov som finns inför en eventuell ombyggnation av Gualövs skola.

Den elevgrupp som berörs har mycket specifika och omfattande behov. Därför är det viktigt att flera olika faktorer tas i beaktande vid planeringen. Miljön behöver utformas så att den begränsar yttre stimuli samt att det är avgörande att elevgrupperna inte blir för stora, så att undervisningen kan anpassas efter varje elevs individuella förutsättningar.

Utöver detta finns det behov av fysiska anpassningar, såsom lyftar, rullstolsramper och andra hjälpmedel som gör lokalerna tillgängliga för alla elever, oavsett funktionsförmåga.

• Det finns inga beslut tagna gällande den anpassade skolan i Gualöv, gruppen är tillsatt för att se över lämpligheten av lokalerna och den tänkta budgeten för ombyggnationen. Arbetet med att se över andra lokaler i Bromölla kommun fortgår, exempelvis tittar vi också på Backsippan som en lämplig lokal, berättar Patrik Grimmesjö.