Planprocessen

Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument vars syfte är att göra avvägningar mellan olika intressen samt ta ställning till hur ett område ska utvecklas. I Plan- och bygglagen finns det bestämmelser om i vilka situationer och vad som krävs innan lov får ges och det är kommunen som genom det kommunala planmonopolet avgör var och när en detaljplan ska upprättas.

Planprocessen tar minst ett års tid, men vid ett eventuellt överklagande av beslutet tar det förstås längre tid.

Innan kommunen påbörjar ett detaljplanearbete kan ett planprogram behövas tas fram för att översiktligt utreda förutsättningar och visioner. Planprogram görs ofta över ett större område och ger en strukturbild för bebyggelse, vägnät och grönytor. Syftet med ett planprogram är att kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede ska breddas med de berördas erfarenheter och synpunkter. De berörda ska ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta.

En detaljplan ska därför grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen om det inte är onödigt i enighet med plan- och bygglagen 5 kap 18 §. Som regel kan programskedet undvaras om planen ska hanteras med enkelt planförfarande eller om detaljplanen har stöd i aktuell översiktsplan, särskilt om detaljplanen har fördjupats eller gjorts detaljerad.

En detaljplan kan initieras på olika sätt. Oftast ansöker en markägare eller exploatör om att en detaljplan ska upprättas för att man vill genomföra en förändring. I andra fall kan en detaljplan initieras från politiskt håll för att få till stånd en förändring eller för att lösa frågor som rör t.ex. vatten och avlopp, vägar eller kanske skolor.