Avlopp och spillvatten
För att vårt samhälle ska fungera och för att vi ska hålla oss friska är det viktigt att avloppsvattnet tas om hand och renas på ett miljövänligt sätt. Avloppsvatten är ett samlingsnamn för vatten som på något sätt har påverkats av samhället. När du badar, diskar, tvättar, duschar eller spolar i toaletten uppstår så kallat spillvatten. Om din fastighet är ansluten till kommunalt VA leds detta vatten via ett särskilt ledningssystem vidare till kommunens reningsverk. I Bromölla renas avloppsvattnet i tre steg – mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Innan det renade vattnet lämnar reningsverket tas prover som skickas till laboratorium för analys. Först när resultaten är godkända leds vattnet vidare ut i Hanöbukten.
Det svenska duplikata ledningssystemet
Avloppssystem började byggas i större skala i Sverige på 1880-talet. På den tiden leddes allt smutsigt vatten direkt ut i närmaste vattendrag. Systemen klarade inte heller kraftigt regn eller snabb snösmältning, vilket ofta ledde till översvämningar och vattenfyllda källare. För att lösa problemen utvecklades ett duplikat ledningssystem – ett tvådelat system där:
- Dagvatten (regn- och smältvatten) leds direkt till närmaste vattendrag
- Avloppsvatten från hushåll och industrier leds till reningsverk för behandling
Detta system används idag i de flesta svenska kommuner.
De kommunala ledningsnäten i Sverige
De kommunala avloppsledningarna i Sverige är tillsammans cirka 92 000 kilometer långa. Det finns drygt 2 000 kommunala avloppsreningsverk i landet som tillsammans behandlar ungefär 1,5 kubikkilometer vatten varje år. Ungefär hälften av vattnet kommer från hushållen.
Så fungerar avloppsrening
I avloppsreningsverken renas avloppsvattnet med mekaniska, biologiska och kemiska metoder. Hela processen tar ungefär 24 timmar innan vattnet kan släppas tillbaka till naturen. Syftet med reningen är att ta bort ämnen som annars kan skada miljön eller människors hälsa.
Mekanisk rening
I det första steget passerar avloppsvattnet ett rensgaller som fångar upp större föremål som grus, sand och skräp. Det händer att även större saker fastnar i gallret, till exempel leksaker eller mobiltelefoner.
Det uppfångade skräpet:
- tvättas i en renstvätt
- pressas ihop till kuber
- transporteras bort som brännbart avfall
Biologisk rening
Efter den mekaniska reningen går vattnet vidare till biologisk rening. Här används bakterier som bryter ner organiskt material i vattnet. På så sätt tas ämnen bort som annars skulle kunna orsaka syrebrist i sjöar och hav.
Kemisk rening
Det sista steget är kemisk rening. Här tillsätts kemikalier, till exempel järnklorid, som gör att fosfor och andra ämnen binder sig till partiklar och bildar slam. Slammet samlas upp och transporteras bort för vidare hantering.
Slam – en resurs och en utmaning
Sveriges reningsverk producerar ungefär 240 000 ton slam varje år. Slammet innehåller cirka 7 000 ton fosfor, vilket motsvarar ungefär 8 procent av jordbrukets årliga behov av gödsel. Samtidigt innehåller slammet även tungmetaller och andra föroreningar, vilket gör att användningen inom jordbruket är omdiskuterad.
Reningsverkens framtida utmaningar
Dagens reningsverk står inför flera utmaningar, till exempel:
- rening av läkemedelsrester och mikroplaster
- hantering av stora vattenflöden vid kraftigt regn (bräddning)
- minskad klimatpåverkan från verksamheten
Spola rätt i toaletten
Trots att de flesta vet att endast toalettpapper ska spolas ner i toaletten, hamnar varje år stora mängder skräp i avloppssystemen. Totalt handlar det om cirka 32 ton skräp per år.
Exempel på saker som ofta hamnar fel är:
- våtservetter
- tops
- bindor och tamponger
- plast och annat avfall
Detta orsakar stopp i ledningar och problem i reningsverken. Därför uppmanar kommuner invånare att inte fulspola – släng skräpet i papperskorgen istället.
Ett fungerande avloppssystem är avgörande
Tillgång till fungerande avloppssystem är avgörande för både hälsa och miljö. Globalt dör cirka 1,8 miljoner människor varje år av diarrésjukdomar kopplade till förorenat vatten. Barn är särskilt utsatta – 9 av 10 av de som dör är barn under fem år. För att uppmärksamma vikten av sanitet och toaletter har 19 november utsetts till Världstoalettdagen.